saraahlberg

Denna dagen har jag längtat till hela veckan. Längtade fruktansvärt mycket efter gårdagen också, men idag., Sovit till klockan halv elva, då jag vaknade av ljuset som glimtar in genom nedre delen av det höga fönstret dit nyinköpta rullgardinen från ikea inte når. Beautiful. Snart blir det frukost, det är helt lugnt i lägenheten då de flesta är ute på hyttetur eller sverigetur eller liknande. Stort plus av att bara vakna upp i denna vackra lägenheten placerad på bästa stället i Oslo just nu. Här jag ligger från min säng med hundra kuddar uppstoppade bakom ryggen ser jag snötäckta träd i en park och en balkong i hörnet på ett stort hus med snirkliga smidesdetaljer.
Har läst lite Breaking dawn.
Igår var det snowboardpremiär a la 2010. Fan så kul det är, och vad glad jag är att vi äntligen kom iväg, och jag är glad över att vi överhuvudtaget kom fram. Fastnade två gånger med bilen mitt på vägen, en gång tvärs över en liten väg, vi fungerade som en vägspärr. Som tur är så är norge fullt av godhjärtade män i 50-60 årsåldern som inget hellre än hjälper till. En sån skulle man ha kom vi fram till jag och Märta där vi snyggt gled bort från stället vi stått fast på efter hjälp från x antal nämnda ovan. Vi kom fram till den lägsta punkten som knyter samman Tryvann skipark. Den enda vi kunde ta oss till med en bil med dåliga allrounddäck. Knapplift i kraftig uppförslutning är det enda alternativet för att sedan kunna utnyttja sittliftarna som är något enklare för en som åkt snowboard två gånger tidigare, ocn en annan som just lärt sig för tre år sen, men inte åkt på två. Hur det gick är en annan historia, men till slut var vi båda uppe och sjukt kul var det att susa ner i backarna trots lätt snöstorm.
Vi klarade till och med sista svarta backen, impressing om jag får säga det själv!

Nej gud vad magen kurrar nu, frukost next!