saraahlberg

Just nu strömmar Iggy Pop ur mina högtalare med all styrka mina arma laptop-högtalare förmår.

Om nån timme sådär bär det av mot tåget för att som så många gånger tidigare stiga på Harlem Line i riktning Grand Central med tjejerna. Harlem/125th street är vår slutstation denna gången, en station innan GC och ändå känns det som en annan värld mot stressiga och mångkulturella och storslagna midtown. Just nu är den underbar för där har vi vår lilla mötesplats i Claes och Richards (och Christoffers) ungkarlslya. Det ska bli jäklarns roligt att få spendera ännu en fartfylld helg med er alla! Jag är taggad till tusen!

Ikväll blir det nog bara häng och kolla film och jag hoppas Anna tar med Smala Sussie, åh det hoppas jag verkligen! Hur grym som helst.
Imorn däremot ska vi supa oss fulla och dansa oss svettiga i sofforna och på borden och hänga i högtalarna (haha) en sista gång för mig på ett bra tag på någon av manhattans grymma klubbar. Mr West igen med den feta Dj:n?

Have a nice one

Nu ligger jag här i min dubbeldäckare till säng och lyssnar på regnet. Jag ska kolla på Elizabethtown. Den verkar väldigt fin.
Jag är salig av längtan. Tänk vad man kan leva på längtan. "Lev i nuet" är lätt att säga men dock svårare att göra.

Killarna sover och nu väntas filmkväll med mig själv. Kollar verkligen aldrig på film själv men nu jäklar har jag lånat fyra stycken från biblioteket. Till min besvikelse var det nån annan som hade lagt vantarna på Borat, så jag valde lite andra filmer istället. Bl.a fick jag syn på en film jag kollade på superlängesen, The Ice Storm, på den tiden jag var hjärtekrossad för att Elijah Wood inte var MIN. Jag tyckte filmen var en höjdare då bara för min älskling hade en liten roll i den. Får se hur den är ur ett mindre besatt perspektiv.
En film som hade ett spännande namn var Junebug. Så den tog jag också.

Jag har så mycket att titta på nu och kan göra så mycket röror för mig själv, e inte avundsjuk på alla som inte jobbar!

Nu ligger korvomeletten och steker i pannan och vattnet till mitt gröna te med persikosmak är kokat. Mitt favorit-te just nu!!
Och idag e det ännu en phat friday, älskar dom! Har hunnit med mycket idag även om klockan bara är noon. Fixat iordning barn för camp, tagit en skön dryg timmes promenad i stekande hetta, legat och solat och läst lite Harry. Tackade nej till en sväng till poolen också, starkt gjort. En skypedate med mamma kan man ju inte missa:)

Nu knorrar min mage på bra, ska äta min omelett sen ta en promenad ner till biblioteket och se om dom har Borat. Har nämligen inte sett den och nu när Bruno kommit ut tjatar folk ännu mer om Borat och det känns som man sett fast man bara hört folk säga alla repliker och det låter ju sjukt kul, jag vill också fatta! Blir perfekt till ikväll då jag ska jobba.

Sen får det ju bli Bruno, vilka e på?

Jag sa en gång till mina värdföräldrar att dom gärna får köpa ett par burkar vita bönor i tomatsås till mig för det är gott att ha till typ frukost ibland. Dom köpte 20. Minst. Och jag åt bönorna ett par dagar, och även fast det e sjukt gott så tröttnar man ju. Och så började dom ge mig pikar om dom där jävla bönorna, "gillar du dom inte längre?".

Så det har resulterat i att just nu har jag sjukt ont i magen.

Harry levererade i vanlig ordning. Mycket kärlek var det i filmen(!) och det hjälper ju inte det minsta. Jag håller på att spricka.

Nu sover barnen, efter mycket om och men och jag ska sätta mig och läsa min kära Harry Potter. Ifrån en fantasyserie till en annan. Jag är inte nån fantasynörd på nåt sätt men dessa serier böcker och filmer (Twilight och Harry) råkar vara helt himmelskt bra och uppslukande. Plus Sagan om Ringen då, men dom böckerna vet jag inte om jag orkar hugga in på.
Iallafall, imorn är ju den stora dagen!
Harry Potter and the Half Blood Prince har premiär och såklart ska vi in hela gänget (förhoppningsvis hela!) och se den i stan.
På tal om det så såg vi inne på Forever 21 vid Union Square lillasyster Weasly, Ginny, gå runt och shoppa. Det var Richard som såg henne, och jag var tveksam om det var hon, men efter hans avgörande slutsats "Klart det är hon, hon har ju ett H på sitt bälte!" så kunde man ju inte tvivla längre.
Mitt första "stötapåpågatankändisspan" i NY!

Idag har vart en seg dag, jag har vart trött och irriterad och barnen likaså, irriterande.
Ryne och jag skulle göra ett ytterligare försök till att få gå på hans simlektion han ska ha på tisdagar men som blivit inställd två veckor i rad, som vi fått veta först när vi kommit dit. Först när vi kom skulle dom ha en break på 5 min som dom har varje timme, då alla måste upp ur poolen. Sen när han äntligen skulle få hoppa i upptäcktes det att det flöt runt en bajskotte i poolen. Inge bad nu heller. En halvtimme senare efter att vi gått och kollat på tv i restauranten kommer vi tillbaka - simtränaren försenad. Tillslut fick han iallafall sin simträning. Han är 3 år och kan nästan crawla.

Nu ska jag jobba ett litet kvällspass, hoppas dom somnar fort!!

Nu är det måndag igen, jag har just lämnat av barnen på camp och sitter och kollar igenom alla bilder från helgen, som spenderades i Harlem med grabbarna, westchestertjejerna och Marie var också med ett tag:) Superrolig helg var det och vi ville inte åka hem igår kväll. Fler än en till liknande helg kommer det nog inte bli. Jag ska jobba både fredagkväll och lördagkväll nästa helg, sen har jag en till helg att spendera med mina vänner sen måndagen efter kommer Familjen!!! Om exakt två veckor alltså, och jag kunde inte sett fram emot det mer! Det ska bli så kul att se er! Efter att dom vart här åker jag ju hem, dom åker den 8e och jag följer efter den 10e augusti.

I helgen blev det utgång båda kvällarna för mig, fredags träffade jag Anna som bor i New Jersey, för sista gången under min tid här. Sen i lördags firade vi Richard som fyllt år. På söndagen skulle vi gå till den lokala poolen i Harlem, vilket var en annorlunda upplevelse minst sagt. Killarna påstår att dom knappt bor i Harlem och att det inte är så farligt i det området det bor, men efter att vart vid poolen med alla konstiga regler kan man verkligen säga att dom har fel. Claes hade försökt komma in där på lördagen, när vi tjejer och Richard var ute på shoppingrunda, men han kom inte in för först hade han fel badbyxor, man var tvungen att ha såna med innetrosa, ett nät innanför. Sen fick man inte ha något med sig in till poolen, det var man tvungen att lämna i ett skåp och för det måste man köpa ett fett hänglås för att inte bli rånad. Vill man ha någon slags tröja med sig in till poolområdet måste den vara vit, annars kan det symbolisera att man tillhör ett gäng. Innan vi fick gå in till poolen blev vi även inputtade i duschen, och jag fick skaka min handduk tre gånger för att visa att där fanns inget i den. Cecilia tog med sig sin mobil in iallafall och när det upptäcktes blev dom inte glada. Att tillägga är att inne vid poolområdet fanns minst tre poliser plus vakter. Något närmare känslan av att sitta i fängelse har jag inte varit, och vill inte komma heller.

I fredags rätt innan jag skulle dra iväg till stan kom Hillary och Alan fram till mig och sa: "vi ska berätta för dom nu". Vilken klump jag fick i både halsen och magen. Vi har inte sagt nåt till pojkarna om att jag väldigt snart kommer att åka hem. Jag kunde inte säga ett ord när vi satt där, tårarna bara rann när de två små pojkarna som jag varit med de senaste 8 månaderna, och sett dem växa och utvecklas, satt och kollade på mig med stora ögon. "Sara, how come you are wet in your face?" sa Ryne.
Dom fick även veta att dom ska få en ny au pair, en kille(!) från tyskland kommer att komma hit. Så det är dom iallafall väldigt nyfikna på.

Nu ska jag ut i solen en stund:)

Kom hem från spinning och yoga nyss, hällde upp ett bad, tände ljus och låg där och åt frukt. Sån härlig känsla efter att man tränat, och yogan var ju supernajs, men tränar man egentligen så mycket? Känns bara som att man försöker hitta dom underligaste positionerna man kan ha en människokropp i. Men jag gillar det där andliga och energier. Lite småknäppt.
Idag var som sagt båda pöjksen sjuka, och vi chillade hela dagen men rätt mycket hann vi med. Jag gjorde köttbullar(!), vi gjorde kakor, (om man kan kalla att ta frysta färdiga degklumpar med M&M's i från en kartong och slänga in i ugnen att göra kakor så, visst), vi var ute och gungade och spelade fotboll, jag försökte lära Arye att cykla. Jaa, det var väl ungefär det. Jo vi kollade på en Thomas the train-film också. Att tillägga också är att Arye bara spelade sjuk. Han studsade omkring hela dagen och skattade och stojjade men när han på nåt sätt blev påminnd att han skulle vara sjuk åmade och gnällde han som tusan. Roliga dom där små.

Imorn är det härliga fredag igen, det gillar vi. 

Och nej Richard, jag dissade inte jag lovar. Hur skulle man kunna glömma din födelsedag så mycket du tjatat!? GRATTIS!! :D 26 nu eller kommer du stå kvar på 25 ett tag till? 

33 days and decreasing baby!

Om tre dagar är det bara en månad kvar för mig här i Yorkan! Jag har otroligt många olika känslor inför det. En oroskänsla börjar tränga sig på extra mycket, oron som dom flesta som åker till usa känner, och tydligen framförallt såna som jag (sån som börjar på au och slutar på pair, har börjat utveckla en avsky för ordet), nämligen att ha gått upp i vikt!! Dieten här borta som jag fallit in i till slut efter hårt motstånd (oundvikligt) är inte direkt den min kära mamma uppfostrade mig med. Jag har alltid kännt mig som en dålig människa om jag äter godis och skit annat än på lördagar men efter snart 9 månader i tjockisarnas land har det fina tankesättet rasat.

Ska bli så skönt att komma hem, av många olika anledningar.

Ska också bli så sjukt sorgligt att lämna ett annat hem, ett annat liv som jag levt nu ett bra tag. Det har varit så underbart de senaste helgerna. Alla vänner.

Bilder och berättelse om helgen får bli en annan dag, nu ska jag ut och springa en kortis sen ut och träffa tjejerna!

Puss på er alla!

kära bloggen
jag har syndat. jag har ätit jordgubbar nästan varje dag i snart 8 månader. Mamma skrev i ett mail att dom första jordgubbarna ploppat upp i mitt lilla land som jag själv grävt upp, att det var himmelskt gott. Det är ju förstås sant, att inga jordgubbar i världen kan jämföras med just svenska jordgubbar, varav kanske därför jag inte känner smaksensationen, men jag känner lite ångest. Fast för det tänker jag inte sluta äta färska blåbär och jordgubbar med yoghurt över till frukost, inte en chans.

Helgen var galen. Det är nog dom bästa ord som sammanfattar. Det var supertrevligt att hänga i Harlem med grabbarna från Uddevalla. Bakissöndagen spenderades med att ligga och glassa i en park just där och kasta lite boll och äta cheese doodles. Sen kolla på Hipp Hipp Hora, jäklar vilken bra film! En annan bra film såg vi i fredags, jag, Malin, Trine och Cecilia. Vi såg My Sisters Keeper. Med tanken på sorglighetsgraden i den filmen var det ett under att jag kunde hålla mig utan tårar i nästan halva filmen. Sen kunde inte tårarna hållas tillbaka. Det forsade. Jag brukar tänka att dom har kameror uppsatta längst fram i biosalongen för att se vem som gör fulast min när dom gråter till filmerna. Går iallafall inte att hålla tillbaka. 
I fredags på dagen hade jag lite kvalitetstid med Arye, det var riktigt kul, men dyrt, och dessutom ville ungen inte åka nå coola karuseller på Rye's Playland där vi var, så jag blev lite sur först men sen blev vi kompisar igen. Att familjen åkte dit dagen efter, och att jag fick höra att han visst åkt ALLA dom vattenbergochdalbanorna som han vägrade åka med mig, gjorde det ju inte bättre.